Slut på det roliga
24/8, 2010 kl. 11:13Det finns konstnärliga uttryck som ger mig mer styrka än någonting annat i livet. Som musik och film till exempel. Dessa fenomen går hand i hand med mig.
Jag lämnar ut min själ och min personlighet till en liten krabat som inte ens kan torka sig själv i baken. Jag kommer aldrig att bli densamma. När mina nära och kära sitter och gapar i biosalongen till nya Alien filmen sitter jag i salongen bredvid och översätter högljutt Toy Story 3. Det blir minst sagt skilda världar framöver. Jag ser med skräckblandad förtjusning framemot det. Jag ser dock ett ljus i den populärkulturella mörka framtidstunneln. När han (för det blir en pojke) möter min blick för första gången den där decemberdagen 2010 och jag känner hans varma doft på huvudet finns det ingen film eller cd skiva i världen som slår den känslan. En liten del av mig ser faktiskt framemot allt detta. Det är klart, jag kan ju alltid lyssna och titta retroaktivt på alla filmer och skivor jag missat under 10 års tid. Men då kommer väl andra barnet.
För övrigt
* Lene Marlin är en av världens mest underskattade sångerskor. Hennes internationella karriär svalnade efter superhiten ”Unforgivable sinner” men hon släpper fortfarande skivor av klass. Höstens stora soundtrack är hennes bedårande ”Twist the truth”
* Enlig många färska undersökningar och artiklar ökar tydligen försäljningen av vinylskivor. Ipod generationen har upptäckt det gamla formatet och ser det som en cool retropryl. Man ska tydligen inte tappa förtroendet ännu för ungdomen.
* I december har nya science fiction filmen Skyline premiär. Håll inne ungen frun! Jag vill se den innan han ploppar ut.
Christian Stjernström
Denna artikel är publicerad på Gävlemagasinet via SvenskPress.se.
Se villkor här »