Eddan i ett nytt ljus
17/10, 2016 kl. 21:35Den digitala Eddan kommer att ligga till grund för all framtida forskning av Snorre Sturlassons Edda generellt, eftersom den blir tillgänglig på ett helt nytt sätt, säger Lasse Mårtensson, forskare och lektor vid Högskolan i Gävle.
Forskarna ska nu digitalisera den ursprungliga handskriften av Eddan. Det kommer att bli en ordagrann utgåva, tecken för tecken, i princip.
Manuskriptet, kallat Codex Regius, är ansett som det som bäst speglar verkets ursprung och ses som en av de viktigaste källorna till nordisk förkristen religion. Eddan är extremt ovanlig just för att den beskriver den förkristna religionen.
En lärobok för skalder
Eddan var, som den skrevs, i första hand tänkt som en lärobok för skalder och är en beskrivning av diktarspråk och versmått.
- Myterna finns framförallt där för att förklara det bildspråk som finns i den fornnordiska dikten. Sannolikt avsåg Snorre att det skulle vara en lärobok i diktkonst.
Våra äldsta handskrifter på svenska innehåller landskapslagarna. Här fanns inget intresse för den förkristna religionen på samma sätt som på Island.
- Vi har runstenarna, men de är i regel kristna och det finns väldigt få sådana med tydligt förkristna uttryck.
En guldgruva för forskningen
Man ska kunna söka efter olika språkformer och tecken. Hitta alla belägg och se exakt hur det står i manuskriptet, till exempel hitta nyläsningar i handskriften och se om tidigare utgåvor har visat sig innehålla fel.
Till exempel kännetecken som är typiska för ett visst skriptorium (ett ställe där man producerade handskrifter, ofta ett kloster) och se var och i vilka sammanhang det här manuskriptet har tillkommit.
- Man har hållit på med detta tidigare men inte med hjälp av de digitala redskap vi nu har. Detta blir en guldgruva för forskningen.
Intresserad av Oden eller Tor
Religionshistoriker, historiker och teologer och även filologer och språkvetare har ett stort intresse av Snorres Edda, eftersom den säger något om synen på förkristen religion, så de tänkbara brukarna är väldigt många.
- En religionshistoriker, intresserad av någon gud, t ex Oden eller Tor, kommer att kunna söka på dem och identifiera alla exempel på det i texten, säger Lasse Mårtensson.
Satt med vita handskar
- Förr i tiden, så fort man skulle undersöka en handskrift, fick man åka till det bibliotek eller ställe som hade handskriften i fråga och sätta sig i en läsesal, ibland med vita handskar på.
Man har lagt till rätta
Det här manuskriptet brukar man räkna från tidigt 1300-tal och Snorre Sturlasson dog 1241. Det är nästan 100 år efter verkets födelse så det har ju hänt en del med det.
- Det är så med medeltida texter att de i princip aldrig finns bevarade i författaroriginal, utan de är avskrifter.
- Översättningarna och de vanliga utgåvorna är ofta lite tillrättalagda, man har lagt till och ändrat lite i läsbarhetens syfte.
Eddan
Namnet Edda finns bara bevarat i ett enda manuskript och det är i Uppsala- Eddan.
Så här står det i början på manuskriptet. "Den här boken heter Eddan och den har Snorre Sturlasson komponerat".
- Hade vi inte haft detta manuskript så hade vi inte vetat att det var Snorre Sturlasson som låg bakom, det står ingen annanstans.
Utöver Snorres Edda finns också Den poetiska Eddan. Den poetiska Eddan är en samling dikter, dels mytologiska dikter om de hedniska gudarna Oden och Tor och berättelser kring dem, de kallas ofta för gudadikter.
Sedan finns en del med en samling dikter som ofta kallas för hjältedikter. Huvudsakligen dikter som handlar om Sigurd Fafnesbane, berättelser kring honom och hans efterföljare. Samma berättelse finns också i Tyskland men där heter han Siegfried. Wagner gjorde också en opera av den.
Projektet som drivs av Islands universitet och blir tre år långt samlar många forskare. Lasse blev inkopplad för att han tidigare arbetat med ett annat manuskript med Snorres Edda, den så kallade Uppsala-Eddan. Den ska bli tillgänglig på ett liknande sätt.
För mer information, v v kontakta:
Lasse Mårtensson, universitetslektor i svenska språket vid Högskolan i Gävle
Telefon: 026-64 88 30, 070-655 72 98
E-post: lasse.martensson@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
Denna artikel är publicerad på Gävlemagasinet via SvenskPress.se.
Se villkor här »