Högskolans samverkan med omgivande samhälle gör utbildning och forskning bättre
15/4, 2013 kl. 20:51Högskolor och universitet har två centrala uppgifter: att bedriva utbildning och forskning. Men utbildning och forskning leder till bättre resultat om de sker i samarbete och dialog med det omgivande samhället. Därför ägnar sig Högskolan i Gävle åt det som brukar kallas för samverkan.
Det primära inom samverkan är ett kvalificerat kunskaps- och erfarenhetsutbyte som kan ske i olika former, till exempel i projektform och/eller i nätverk. Kurser, seminarier och annan typ av kunskapsöverföring kan erbjudas i form av uppdragsutbildning. Kvalitetskravet på högskolans uppdragsutbildningar är lika högt som på den övriga utbildningen.
När studenterna tar sin examen ska de vara anställningsbara. För den enskilde studenten är det ett rimligt krav att den investering man under några år gör i form av tid, energi och pengar också leder till en anställning – och allra helst inom det område som utbildningen har handlat om och förberett för.
För Högskolan ställer det ett krav som också är rimligt, att samarbeta med arbetslivet – näringsliv och offentlig sektor – så att utbildningen är aktuell och relevant.
Många utbildningar är till sin natur också mer professionsinriktade. Då är praktikplatser och verksamhetsförlagd utbildning ett exempel på samverkan som höjer kvaliteten på utbildningen. För till exempel blivande sjuksköterskor och lärare är detta självklara inslag.
En annan variant är så kallade Co-op-utbildningar, där studentens utbildning är förlängd med ett extra år för att inrymma flera arbetsperioder. Under dessa arbetsperioder arbetar studenten med lön för ett företag och när det är dags för examen är studenten förberedd för en riktig anställning och redan introducerad för en framtida arbetsgivare.
Bland annat eftersom Gävleborg har en hög andel mindre företag har det varit en självklarhet för Högskolan att de senaste åren satsa på entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Det handlar till exempel om att integrera dessa förhållningssätt i utbildningar där de bedöms vara relevanta. Ytterligare stöd för en sådan utveckling har Högskolan fått genom regeringens strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. En entreprenörskapskonferens om entreprenörskap och lärande anordnas på Högskolan 12-13 november.
Visionen för Högskolan i Gävle är att sätta människan i centrum och utveckla kunskapen om en hållbar livsmiljö. Hållbarhetsperspektivet, och därmed även kopplingen till samhällets behov, är också tydligt i Högskolans två forskningsprofiler – Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv. I profilerna inryms utbildning och forskning om byggnader, resurshushållning, energisystem, inomhusmiljö, miljöpsykologi, teknisk miljövetenskap, geomatik, datavetenskap, kemi, besluts-, risk- och policyanalys, industriell ekonomi, företags- och fastighetsekonomi vid sidan av kunskapen om fysiska, mentala och sociala villkor i arbetslivet och hur villkoren i arbetslivet påverkar människans möjligheter att leva ett gott liv vid sidan om arbetet. Eller kortare uttryckt från ingenjörsvetenskap till vård och omsorg.
Högskolan i Gävle har idag fler studenter än någonsin, 14 500, och är den femte största högskolan i landet. Till vårterminen 2013 var det totala antalet sökande större än till någon annan högskola. Högskolans utbildningar är attraktiva inom alla områden.
Åsa Morberg, docent och uppdragsansvarig
Per-Arne Wikström, fil. dr och samverkansansvarig.
Denna artikel är publicerad på Gävlemagasinet via SvenskPress.se.
Se villkor här »