RÄTTVISEBUTIK I HILLE
25/8, 2009 kl. 16:08Brudspirean sänder på vårarna ut sin doft vid det röda boningshuset mitt ute naturen. Där vid knuten satt morbror Bengt och vinkade åt de hillebor som passerade på den lilla byvägen.
När Anders och Lina Hedin tog över släktgården ville de bevara den och dela med sig till andra. Drömmar, som började förverkligas i Mårdäng när Lina var barnledig, har fått blomma ut i Källvik. Sedan två år tillbaka erbjuder hon rättvisemärkt certifierade varor, har öppnat ett traktormuseum och inhyser ett ekologiskt café och några lokala hantverkare.
Utanför huset går några sällskapssjuka får.
Det var när Lina var hemma med barn som hon via internet började söka efter rättvist handlade produkter från utvecklingsländer. Hon fick kontakter och kunde inrätta en liten butik i garaget i Mårdäng. Där började hon också sälja ekologiska varor.
-Jag tror på konsumentens makt, säger hon. Om människor får information kan de göra ett val.
Det finns fem certifierade leverantörer av rättvist handlade varor i Sverige, berättar hon. Varorna de förmedlar kommer från människor i utvecklingsländerna som har rätt att bilda fackföreningar, skicka sina barn till skolan och på alla sätt har tillgång till mänskliga rättigheter. Det de tjänar utöver till sitt levebröd kan till exempel användas till inköp av en skolbuss eller byggande av en skola.
Många småbönder kan gå samman i ett kooperativ och på så sätt slippa utnyttjas av uppköpare som kan betala dem alltför dåligt eller locka in dem i skuldfällor.
Att göra sig beroende av besprutningsprodukter kan bli en sådan fälla.
Genom kooperationen kan kaffebönder ha ett gemensamt rosteri och de kan få förskott genom att odla ekologiskt.
FYRTIO RÄTTVISEBUTIKER
Nu finns fyrtio samverkande rättvisebutiker så kallade Världsbutiker i Sverige och efterfrågan på varorna har ökat. För ett par år sedan var produktionen av rättvisemärkt kaffe större än efterfrågan. Nu är det tvärtom.
-Intresset att handla rättvisemärkt har exploderat de senaste åren, säger Lina Hedin. Hon menar också att krisen har gjort människor mera medvetna om sin egen hälsa och om vad de ska satsa pengarna på.
VAROR FRÅN TUNISIEN OCH GUATEMALA
På ett bord står stora vackra keramikskålar i kraftiga färger. De har tillverkats i Tunisien av utsatta människor som har ställts utanför arbetsmarknaden. Genom keramiktillverkningen som anpassats även till handikappades arbetsförmåga kan de svagaste i samhället försörja sig själva.
Majakvinnor i Guatemala väver vackra kläder först och främst åt sig själva. Med kläderna berättar de sin levnadshistoria. Om något förändras såsom att ett barn föds väver de en ny dräkt och gör ett överkast av sin tidigare dräkt. Traditionen kan fortsätta till deras barn tack vare att de via ett kooperativ kan sälja sina vävar och på så sätt få råd att köpa nytt garn.
-Att vi köper deras vävda tyger gör skillnad i deras liv och vi får ta del av deras kultur, säger Lina.
CAFÉ OCH HANTVERK
Varorna har nu fått gott om utrymme och lockar köpare. I anslutning till affärslokalerna finns caféet som drivs som hobbyverksamhet av Ann-Sofie Andersson. Hon erbjuder ekologiskt hembakat och hemlagat. Vackra dagar är det bara att ta med pajen, kakan och kaffet och sitta ute i den sköna trädgården.
Det finns varor långt bortifrån och varor från lokala konstnärer. Tre hantverkare får sälja sina arbeten på övervåningen. Där finns också bedårande vackra hattar för sommarbruk.
Barn älskar att klättra på traktorerna i muséet. Från början samlades tio traktorer nu har antalet ökats till tjugo och i juni var det traktorparad. Traktorträngslen har gjort att ett nytt museum måste byggas och ovanpå det ska det bli möjligheter att både dansa och ha olika evenemang.
-Nu har jag mött ett får på riktigt och känt hur dom känns, sa ett barn som fick klappa Linas får som går så nära huset att deras pälsar blir rödfärgade.
Den här sommaren har många kommit till Källviks gård och verksamheten växer, berättar Lina. Hon har mängder av idéer och ber om flera.
-Har ni några idéer så förmedla dem till mig, säger hon. Det finns inga svårigheter bara möjligheter.
Ingrid Larsson
Denna artikel är publicerad på Gävlemagasinet via SvenskPress.se.
Se villkor här »